Kort svar: WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är internationella riktlinjer för att göra webbplatser och annat webbinnehåll mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.
WCAG utvecklas av World Wide Web Consortium (W3C) och innehåller riktlinjer och testbara framgångskriterier för webbtillgänglighet. Standarden används internationellt av utvecklare, designers, organisationer och myndigheter.
WCAG handlar bland annat om hur människor ska kunna:
- uppfatta innehåll
- använda webbplatsens funktioner
- förstå information och gränssnitt
- använda webbplatsen tillsammans med olika hjälpmedel.
Vad står WCAG för?
WCAG är en förkortning av:
Web Content Accessibility Guidelines
På svenska kan det ungefär översättas till riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll.
Standarden beskriver tekniska och innehållsmässiga krav som hjälper till att göra webbsidor och webbapplikationer mer tillgängliga.
WCAG gäller inte bara vanlig text på en webbsida. Riktlinjerna omfattar bland annat bilder, ljud, video, kod, struktur, formulär och interaktiva funktioner.
Fyra grundprinciper i WCAG
WCAG bygger på fyra övergripande principer. En webbplats ska vara:
1. Möjlig att uppfatta
Informationen ska kunna uppfattas av användaren.
Det kan exempelvis innebära att:
- bilder har relevant alternativ text
- text har tillräcklig kontrast
- videoinnehåll är tillgängligt
- information inte enbart förmedlas genom färg.
2. Hanterbar
Användaren ska kunna navigera och använda funktionerna på webbplatsen.
Exempel:
- webbplatsen ska kunna användas med tangentbord
- användaren ska kunna navigera mellan olika delar
- knappar och länkar ska vara möjliga att identifiera och använda
- det ska finnas tillräckligt med tid för vissa typer av innehåll.
3. Begriplig
Information och funktioner ska vara begripliga.
Det handlar bland annat om:
- tydliga rubriker
- begriplig text
- konsekvent navigering
- tydliga formulär
- begripliga felmeddelanden.
4. Robust
Innehållet ska fungera med olika webbläsare, tekniker och hjälpmedel.
Det innebär bland annat att webbplatsens struktur och kod behöver vara tillräckligt tydlig för att olika hjälpmedel ska kunna tolka den.
De fyra principerna är Perceivable, Operable, Understandable och Robust i WCAG:s engelska original.
Vilka nivåer finns i WCAG?
WCAG har tre nivåer:
- A
- AA
- AAA
Nivåerna anger olika grader av uppfyllelse.
Nivå A
A innehåller de mest grundläggande framgångskriterierna.
Om dessa inte uppfylls kan vissa användare få mycket stora problem med att använda innehållet.
Nivå AA
AA innehåller ytterligare krav och är den nivå som ofta används som utgångspunkt i tillgänglighetsarbete.
För offentlig digital service i Sverige hänvisar regelverket via EN 301 549 bland annat till WCAG 2.1 på nivå A och AA. Det innebär dock inte att "WCAG AA" i sig är den svenska lagen.
Nivå AAA
AAA innehåller ytterligare och mer långtgående kriterier.
Det är inte meningen att alla webbplatser generellt ska behöva uppfylla samtliga AAA-kriterier. W3C beskriver nivåerna som olika nivåer av konformitet och rekommenderar att hänsyn tas till användarnas behov och sammanhang.
Är WCAG en lag?
Nej. WCAG är en standard och ett regelverk med riktlinjer – inte en svensk lag.
Det här är en viktig skillnad.
I Sverige finns lagar som ställer krav på digital tillgänglighet för vissa verksamheter. För offentlig digital service gäller exempelvis DOS-lagen.
Digg anger att offentlig digital service ska vara möjlig att uppfatta, hanterbar, begriplig och robust. De tekniska kraven kopplas genom Diggs föreskrifter till den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur i stor utsträckning bygger på WCAG 2.1.
Det är därför mer korrekt att säga:
WCAG är en teknisk standard som används för att beskriva och bedöma webbtillgänglighet. Vilka krav som faktiskt gäller enligt lag beror på vilken lagstiftning och verksamhet det handlar om.
Digg betonar också att WCAG inte i sig gäller som lag eller juridiskt förarbete i Sverige.
Vad är skillnaden mellan WCAG och EN 301 549?
Det är vanligt att blanda ihop dessa två.
WCAG är en internationell standard som specifikt fokuserar på webbinnehåll och innehåller riktlinjer och testbara framgångskriterier.
EN 301 549 är en europeisk standard för tillgänglighet inom informations- och kommunikationsteknik. Den omfattar ett bredare område än enbart webbplatser och innehåller bland annat krav som rör programvara, dokument och andra digitala produkter och tjänster.
För webb innehåller EN 301 549 många krav som bygger på WCAG.
Förenklat:
WCAG = riktlinjer och kriterier för webbtillgänglighet
EN 301 549 = bredare europeisk standard för tillgänglighet inom IKT
Vad innehåller WCAG i praktiken?
WCAG innehåller konkreta framgångskriterier som går att kontrollera.
Det kan exempelvis handla om:
- textalternativ för bilder
- tangentbordsåtkomst
- färgkontrast
- rubrikstruktur
- formulär
- länkar
- fokusmarkering
- felmeddelanden
- navigering
- multimedia
- användning av hjälpmedel.
Det gör WCAG användbart även för utvecklare och designers som behöver veta vad som faktiskt behöver kontrolleras.
WCAG 2.1 eller WCAG 2.2?
Här är det viktigt att skilja mellan den senaste versionen av WCAG och vilken version ett specifikt regelverk hänvisar till.
W3C publicerade WCAG 2.2 som en W3C Recommendation den 5 oktober 2023. WCAG 2.2 innehåller nio nya framgångskriterier jämfört med WCAG 2.1.
Samtidigt hänvisar Diggs svenska vägledning för DOS-lagen till WCAG 2.1 genom EN 301 549 V3.2.1.
Det betyder att man inte automatiskt ska skriva:
"Svensk lag kräver WCAG 2.2."
Vilken version och vilka krav som gäller måste bedömas utifrån det aktuella regelverket.
Varför är WCAG viktigt även om lagen inte gäller?
Tillgänglighet handlar inte enbart om juridik.
En webbplats som är enklare att navigera, förstå och använda kan fungera bättre för många olika människor.
Exempelvis kan:
- tydliga rubriker göra innehållet enklare att hitta
- bra kontrast göra text lättare att läsa
- tangentbordsnavigering göra webbplatsen enklare att använda
- tydliga formulär minska risken för fel
- alternativ text göra bildinnehåll mer tillgängligt.
Många av dessa förbättringar handlar alltså samtidigt om användbarhet och kvalitet.
Snabbguide: WCAG i fem punkter
Vad betyder WCAG?
Web Content Accessibility Guidelines.
Vem utvecklar WCAG?
W3C, World Wide Web Consortium.
Vilka nivåer finns?
A, AA och AAA.
Är WCAG en svensk lag?
Nej. WCAG är en internationell standard. Svenska lagar kan däremot hänvisa till standarder som bygger på WCAG.
Vilken version är aktuell?
W3C har publicerat WCAG 2.2, medan svenska krav i vissa sammanhang fortfarande hänvisar till WCAG 2.1 genom EN 301 549.
Vanliga frågor
Vad betyder WCAG?
WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines och är internationella riktlinjer för att göra webbinnehåll mer tillgängligt.
Vad är WCAG 2.1?
WCAG 2.1 är en version av WCAG-standarden med riktlinjer och testbara framgångskriterier för webbtillgänglighet.
Vad är WCAG 2.2?
WCAG 2.2 är en senare version av WCAG. Den publicerades av W3C den 5 oktober 2023 och innehåller nio nya framgångskriterier jämfört med WCAG 2.1.
Vad betyder WCAG AA?
AA är den andra av WCAG:s tre nivåer. Den innehåller fler tillgänglighetskrav än nivå A och används ofta som en viktig nivå vid tillgänglighetsarbete.
Måste alla webbplatser följa WCAG?
Nej. WCAG är inte automatiskt ett lagkrav för alla webbplatser. Vilka lagkrav som gäller beror på verksamheten och vilket regelverk webbplatsen omfattas av.
Sammanfattning
WCAG är en internationell standard för webbtillgänglighet.
Standarden hjälper till att beskriva hur webbinnehåll kan göras mer tillgängligt och bygger på fyra grundprinciper:
- Möjlig att uppfatta
- Hanterbar
- Begriplig
- Robust
WCAG har tre nivåer: A, AA och AAA.
WCAG är däremot inte i sig svensk lag. För vissa verksamheter finns lagkrav på digital tillgänglighet, och svenska regelverk kan hänvisa till europeiska standarder som i sin tur bygger på WCAG.